De fria professionella teatrarna i Göteborg varslar om strejk

Ett öppet brev till kulturförvaltningen i Göteborgs Stad från Teatercentrum och de fria professionella teatrarna i Göteborg med omnejd. 2023-06-09

Teatercentrum och våra fria professionella medlemsteatrar har under en lång tid arbetat för att göra Kulturförvaltningen i Göteborg, Kulturnämnden och övriga berörda parter uppmärksamma på de allvarliga konsekvenserna med stadens bokningssystem för kultur i skolan (KuBo). Våra farhågor, framförallt den förinköpsmodell som systemet idag bygger på har tagits emot, men vi har ännu inte sett tillräckliga steg till förändring. Det pågår en översyn av olika modeller för förinköp inom KuBo, men vi ser många principiella problem med att behålla modellen överhuvudtaget, inte minst på grund av principen om armlängds avstånd.

KuBos modell med förinköp har skapat kraftigt försämrade möjligheter att skapa och spela professionell barnteater i Göteborg med negativa konsekvenser för den konstnärliga friheten, möjligheten att skapa goda arbetsförhållanden, skolornas frihet att välja och har inte minst bidragit till ett stort svinn av skattemedel. Om KuBo fortsätter på samma sätt kommer verksamheter som producerat professionell scenkonst för Göteborgs barn och unga att lämna staden, och möjligheten för nya grupper att växa kommer begränsas.

De fria professionella teatrarna i Göteborg vill inget hellre än att spela för så många barn och unga som möjligt, men ser inte hur det ska vara möjligt i ett system som bygger på förinköp. Därför har samtliga teatrar som undertecknar detta dokument känt sig nödgade att ställa sig utanför KuBo från och med våren 2024 om inga konkreta löften om att modellen med förinköp kommer försvinna efter 2023 ges. Vi ämnar fortfarande att spela professionell scenkonst för stadens barn och unga men kommer göra det utanför detta system om inte nödvändiga åtgärder vidtas. 

Vi som skriver under:

• Teatercentrum
• Abnorm Scenkonst 
• ADAS teater
• Angereds Teater
• Big Wind Musik-Dans-Teater
• ENteater
• Gothenburg English Studio Theatre
• Göteborgs Dramatiska Teater
• Hagateatern
• Masthuggsteatern
• Mumrik Kulturproduktion
• Pelikanteatern
• Teater Albatross
• Teater Jaguar
• Teater Sesam  
• Teater Trixter

Bakgrund

Historiskt sett har den fria professionella teatern stått för majoriteten av barns kulturupplevelser i skolan och de fria professionella teatrarna har varit med och byggt upp en infrastruktur som banat väg för många andra kulturella uttryck. Vi kan nu se att den infrastrukturen och möjligheten att nå ut till publik i staden under flera år kraftigt har försvagats.

Tillsammans med utebliven förstärkning av den långsiktiga finansieringen blir det allt svårare att bedriva professionell teaterverksamhet i staden. Vi kan dock med viss tillförsikt se att Göteborgs stad under flera år identifierat samma problematik som vi:

”Göteborgs fria kulturliv fortsätter att växa och ramarna för verksamhets- och projektstöd bedöms inte möta behovet. Göteborgs Stads kulturstöd behöver växa i takt med stadens befolkning samt vara i nivå med övriga storstäder i Sverige. Utan tillräckliga stöd blir det svårt att bibehålla ett mångsidigt, kvalitativt och tillgängligt konst- och kulturliv. Här är det också viktigt att påpeka att satsningar på ett utökat kulturstöd med fördel är långsiktiga då flera stödformer kräver kontinuitet samt för att långsiktighet skapar kända förutsättningar för det fria kulturlivet.”

Ur: Förslag till Budget för Göteborgs Kulturnämnd 2022.

Och i budgeten för Göteborgs Stad budget för 2020 kunde vi även läsa:

”I jämförelse med Stockholm och Malmö var Göteborgs kulturstöd drygt 30 procent lägre i förhållande till befolkningens storlek, vilket motsvarar cirka 40 miljoner kronor. ”

Vi är som sagt överens med Göteborgs Stad att urholkningen av kulturstöden är ett problem, att Göteborgs kulturliv halkar efter sina kusiner i Stockholm och Malmö samt att säkra och förstärka den långsiktiga finansieringen av det fria kulturlivet är av stor betydelse. Göteborgs Stad har även höga ambitioner med Kommunfullmäktiges mål till Kulturnämnden:

• Göteborgs stad ska skapa goda förutsättningar för stadens institutioner och det fria kulturlivet för att erbjuda kulturupplevelser av hög kvalitet och bredd.
• Göteborgs stad ska sträva efter att tillgängliggöra kulturen för fler, inte minst de grupper som sällan tar del av stadens kulturliv.
• Göteborgs stad ska verka för att kulturperspektivet är en integrerad del i stadsutvecklingen.

Så vi kan konstatera att Göteborgs Stad vill mångt och mycket samma sak som de fria teatrarna i staden; att de ska ha bra förutsättningar och spela teater för så många som möjligt.

Barn och unga och Kubo

För att nå målen ovan har Göteborgs Kulturförvaltning under åren med varierat resultat genomdrivit olika insatser för det fria kulturlivet. Ett par av de mer betydelsefulla exemplen är det tidigare prioriterade målet att alla barn i Göteborg skulle få en scenkonstupplevelse varje år, det fleråriga verksamhetsstödet och inte minst det så kallade utjämningsbidraget för barn och unga som har gamla anor.

Därtill kan vi se andra satsningar för stadens kulturliv och dess publik som inte varit lika framgångsrika, och vi vill stanna ett tag vid den som är skriande aktuell för kultur i skolan; nämligen KuBo, kulturbokningssystemet för barn och unga.

KuBo är tydligt influerat av ett liknande system i Malmö med förinköp* men med den inte helt oviktiga skillnaden att våra grannar till söder har en väsentligt större kulturbudget och dessutom färre skolor och kulturskapare. Konsekvenserna för Göteborgs fria teatrars möjlighet att själva påverka sin försäljning och spridning i staden är så pass allvarliga, liksom förskolornas och skolornas försämrade möjligheter att själva bestämma över vilka föreställningar som passar just dem, att vi vill diskutera alternativa lösningar för att nå en större spridning i staden och få fler barn att ta del av scenkonst. Kulturförvaltningen är också medveten om den påverkan som Kubo har på de professionella teatrarna:

“Under 2021 har Kulturförvaltningen tillsammans med förskole- och grundskoleförvaltningen infört ett så kallat kulturbokningssystem, KuBo, för att nå ut mer jämlikt med konst och kultur till barn i staden. Införandet av KuBo har haft en stor påverkan på flera av de aktörer som uppbär Verksamhetsstöd, både

ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Detta bland annat då deras möjlighet till planering och försäljning av föreställningar till förskola och skola begränsats till ett centralt inköp från staden två gånger per år.”

Ur: Förslag fördelning av verksamhetsstöd 2022

Teatercentrum, de fria teatrarna ser positivt på vissa delar av systemet; som ett sätt att samla stadens kulturutbud för skolor, öka spridningen till områden som vanligtvis inte köper in lika mycket kultur och underlätta bokningsprocessen för lärare och kulturombud. Men inget i detta föranleder att en liten referensgrupp skall göra snäva urval på otydliga grunder och bestämma inte bara vilka föreställningar som får köpas in av skolor, utan även hur många av dem. Vi vill därför, återigen, förorda att förinköpen bör avskaffas i sin helhet och med omedelbar verkan.

* Förinköpsmodellen bygger på ett avtal mellan Kultur samt För- och Grundskoleförvaltningen som bland annat reglerar att majoriteten av den kommunala skolans och förskolans pengar för inköp av kultur förvaltas inom KuBo. En referensgrupp med personer från förvaltningarna väljer och betalar sedan på förhand för scenkonstuppplevelser från det fria kulturlivet som presenteras i en katalog för skolor att beställa. Referensgruppen bestämmer alltså inte bara vad som ska vara tillgängligt för skolorna att köpa in, utan även hur många föreställningar.

Konsekvenserna

De allvarligaste konsekvenserna av KuBos förinköpsmodell och Kulturförvaltningens handhavande som vi har sett det är följande:

• Det fåtal föreställningar som de större fria teatrarna har ”fått” inom ramen för Kubo är betydligt färre än tidigare år när de själva svarade för sin egen försäljning. Möjligheten för teatrarna att sälja föreställningar till Göteborgs skolor utanför Kubo-systemet är dessutom kraftigt begränsade då den kommunala skolans resurser för kultur i skolan till övervägande del redan är uppbundna i Kubo.
• Ett stort svinn av skattemedel. De små medel som finns används mer ineffektivt när teatrar får betalt på förhand för fulla salonger, men om ingen bokar just den föreställningen eller om den bara blir halvfull så får de ändå fullt betalt.
• Den enskilda lärarens eller kulturombudets möjligheter att själv välja vilken föreställning som passar just dem minimeras.
• Teatrarnas viktiga direktkommunikation med skolan reduceras. Kommunikation som är viktig för att stärka och bibehålla relationer mellan skola och producent; men framför allt för att kunna anpassa och diskutera olika förutsättningar såsom datum, tider, lärarhandledning, transport och mycket annat. Även de konstnärliga och utvecklande samtalen har minskat.
• Den konstnärliga friheten begränsas, och teatrarna riskerar att undvika mer ambitiösa satsningar och kostsamma produktioner. Eftersom inköpen görs centralt på förhand ett fåtal gånger per år är det sannolikt att teatrarna istället väljer säkra kort. Detta påverkar också de fria teatrarnas flexibilitet och möjlighet att vara aktuella i samtiden.
• Teatrarnas möjlighet till planering och framförhållning begränsas då anmälan till Kubo måste göras för långt i förväg, men besked kommer allt för sent. Detta leder också till kortare och mer osäkra anställningar, vilket i sin tur riskerar en kompetensflykt från Göteborg.
• Göteborgs Stad förlorar pengar om en föreställning som fått verksamhets- och/eller projektstöd inte väljs ut inom KuBo och därmed inte kan nå ut i lika stor uträckning till skolor i staden.
• Göteborgs Kulturförvaltning blir en flaskhals mellan skolan och teatern där förvaltningens personal skall genomföra den planering, dialog med skolan, försäljning och marknadsföring som teatrarnas många producenter tidigare gjorde, vilket leder till en ohållbar situation för alla parter.
• Ambitionen att nå nya skolor och fler barn har inte uppnåtts. De fria teatrarna kan konstatera att det i mångt och mycket är samma skolor som tidigare som bokar föreställningarna.

Förslag till förändring

För att stärka det strategiska arbetet med att nå fler barn och unga, som var huvudsyftet med KuBo, föreslår vi följande förändringar av Kubo och insatser för att nå ut mer jämlikt i Göteborg:

• Avveckla de centrala förinköpen på Kubo. Låt Kubo bli en katalog över alla föreställningar och programpunkter som är godkända för utjämningsbidraget, låt skolorna själva bestämma över vad de vill se och låt en bokning som görs av skolan gå direkt till den berörda verksamheten.
• Förstärk de kommunala projekt- och verksamhetsstöden för det fria kulturlivet.
• Återinför det prioriterade målet, en kulturgaranti att varje barn i Göteborg skall få ett scenkonstbesök per år och samverka med för- och grundskoleförvaltningen för att finna strategier för att uppfylla det målet.
• Förstärk den kulturella infrastrukturen i staden genom att samverka i högre grad med Grundskoleförvaltningen för att komma ut till de skolor som idag är mer ”kultursvaga”. Fler kulturombud behövs och deras förutsättningar att bedriva ett uppdrag skall stärkas.
• Samverka med det fria professionella kulturlivet och stadens institutioner för att hitta effektiva sätt att marknadsföra stadens hela kulturutbud för skolor där såväl kulturaktörernas som skolornas och kulturombudens behov och möjligheter vägs in.
• Samverka med det fria professionella kulturlivet, stadens institutioner och andra relevanta parter för att kontinuerligt föra diskussion om kulturens betydelse i ett demokratiskt samhälle och i skolan. Arbeta tvärsektoriellt och tillsammans med stadens kulturliv för att implementera såväl kulturperspektivet som Göteborgs Stads barn- och ungkulturplan i hela staden.